Systemvetarutbildning

Alla verksamheter i alla branscher behöver IT-kunnig personal. Idag hanteras allting med datasystem och det gäller även frågor som utveckling, utbildning, inköp och försäljning. Systemvetarna arbetar i en bransch som verkligen har framtiden för sig och där förändringar kommer hela tiden. Här gäller det att hänga med för att besitta rätt kompetens.

Utbildningens längd
Systemvetarutbildningen omfattar 180 poäng vilket är det samma som tre år. Efter dessa tre år får man en kandidatexamen. För att nå magisterexamen läser man på avancerad nivå i ytterligare ett år och för masterexamen krävs två år. Det finns också möjlighet att forska inom systemvetenskapen. Licentiatexamen är på två år och doktorsexamen är på fyra år.

Inriktningar & vidareutbildning
I utbildningen blandas teknik, beteendevetenskap, samhällsvetenskap och naturvetenskap. Utbildningsprogrammen innehåller ofta statistik, företagsekonomi, pedagogik och matematik. Vad utbildningarna kallas och vilka ämnen och kombinationer som finns varierar mellan lärosätena. De första åren består oftast av ett basblock, och sedan kan man själv välja mellan ett antal inriktningar och kurser. Bland inriktningarna märks ofta informationssystem, kravhantering, IT-management, säkerhetsinformatik, interaktivitet och design, programvaruteknik, verksamhetsutveckling och modellering. Väljer du att läsa fristående kurser sätter du själv samman kurser nog till en examen.

Arbeta som systemvetare
Systemvetaren är länken mellan datorer, teknik, människor, organisationer och samhälle. Alla branscher efterfrågar systemvetare. Vanliga arbetsuppgifter är bland annat utveckling av datasystem, programmering, drift av datasystemen och inköp och underhåll av de samma. Ofta ingår även uppgifter som utbildning för användare, projektledning, driftsäkerhet och skydd av information.

Det är en bransch i ständig utveckling vilket gör att systemvetaren måste vara på tå för att hela tiden hålla sig uppdaterad med vilka program, produkter och programmeringsspråk som gäller. Detta i sin tur leder till att man hela tiden tvingas lära sig mer och mer i sitt yrke.

Många gånger har man som systemvetare en inriktning i sitt arbete:

Databasspecialister
Här handlar det om att ta hand om stora databaser med exempelvis produkter, kundregister och liknande.

Datasäkerhetsansvariga
Har man denna inriktning arbetar man väldigt mycket med driftsäkerheten i datasystemen såsom intrångsskydd och liknande.

IT-samordnare
Att vara IT-samordnare innebär oftast att man har totalansvaret gällande data och IT på företaget. Man förser alla med rätt programvaror, datorer och IT-lösningar.

Programmerare
Programmeraren bygger IT-systemen (exempelvis ett säljstöd eller ett lagerstatusprogram) och får dem att göra det företaget vill att de ska göra. Programmeraren är ofta specialiserad på ett eller flera programspråk.

Systemutvecklare
Systemutvecklare skapar datorsystem och applikationer för olika ändamål. Det kan handla om bland annat redovisningssystem och orderhantering. Ofta är man som utvecklare med i hela processen i utvecklandet av det nya systemet men det är även vanligt med punktinsatser. Man behöver alltså se över vilka behov som finns, hitta en fungerande lösning, designa, programmera och testa systemet och i slutskedet utbilda användarna.

Webbmaster
Webmastern ansvarar för att servrar fungerar, skapar webbsidor, funktioner och applikationer. Man är också ofta ansvarig för ett företags intranät.

Löner för systemvetare
Ingångslön: ca 25 000kr
Medianlön, 10års erfarenhet: ca 32 000kr – 42 000kr

Arbetsmarknad
För nyutexaminerade: Balanserad efterfrågan
För erfarna: Balanserad efterfrågan